Kärnkraft är ett av många sätt att producera elektricitet på och består helt enkelt av kärnenergi. Det är en omdebatterad fråga på grund av att den kommer både med fördelar och nackdelar. Visserligen är den inte förnybar men det är inte fossilt bränsle heller. Tack vare kärnkraften är upp 98% av den svenska elkraften idag fri från fossila utsläpp. Rent vetenskapligt går den att utvinna genom antingen fission eller fusion men i princip all kärnkraft utvinns genom fission.
Men vad innebär det? Här följer lite information om hur det egentligen fungerar, och lite om dess historia.
Hur kärnkraft fungerar
Det finns olika typer av kraftverk, utöver kärnkraftverk finns till exempel kraftverk som brukar kol eller biobränslen. I det praktiska fungerar de ungefär på samma sätt. I ett kraftverk kokar man vatten för att bilda vatten som driver kraftverkets turbin. Turbinen är kopplad till en generator som sköter själva omvandlingen från rörelseenergi till elektricitet. Det som skiljer olika typer av kraftverk åt är framförallt valet av bränsle för att koka vattnet. I ett kärnkraftverk använder neutroner för att klyva uranatomer vilket resulterar i att massor av energi frigörs och värmer vattnet.
Bland det viktigaste i ett kärnkraftverk är dock hanteringen av neutroner efter denna process. Det frigörs nya neutroner i klyvningsprocessen och för att de ska fortsätta att klyva uranatomer behöver de bromsas med hjälp av vatten. I svenska kärnkraftverk använder man antingen en kokvattenreaktor eller en tryckvattenreaktor som båda är lättvattenreaktorer.
Svensk kärnkraft
Kärnkraft i sig är en modern uppfinning. De första lyckade försöken skedde i slutet av 1930-talet men det dröjde framtill 1950-talet innan kärnkraften började användas. Tidigare hade man fokuserat på kärnvapen men det stod snart klart att det även kunde användas som atomenergi, som det först kallades i Sverige. Det första kärnkraftverket öppnade 1954 i Ryssland och även om svenska staten i ett årtionde forskat kring kärnteknik så startades den så kallade atomenergiutredningen inte förrän 1955 men redan året efter kom beslutet att det första kärnkraftverket skulle kunna stå klart redan om sju år. Dessutom skulle ytterligare fem kärnkraftverk byggas inom de närmsta tio åren. Kraftvärmeverket Ågestaverket stod klart 1964 och var starten på produceringen av den svenska kärnkraften.
Sedan 1980-talet står kärnkraft för omkring hälften av svensk elkraft. Av fyra kärnkraftverk är tre fortfarande i bruk, men antalet reaktorer har halverats från tolv till sex. Det är Ringhals kärnkraftverk, Forsmarks kärnkraftverk och Oskarshamns kärnkraftverk. Vattenfall AB är huvudägare av de två första medan Oskarshamn ägs av tyska Uniper.
Kärnkraftsfrågan
Den politiska diskussionen kring kärnkraft har varit väldigt blandad genom åren, exempelvis röstade man på 1980-talet för att avverka kärnkraften till 2010 men senare omprövades beslutet vilket ledde till att nya kärnreaktorer godkändes istället – dock endast för att ersätta de gamla. I allmänhet är det kraftverken i allmänhet som diskuteras, inte bara kärnkraften utan även till exempel kolkraftverk.
En stor skillnad mellan kärnkraft och kolkraft är dock att kolkraftverken påverkar miljö och klimat genom att endast vara i bruk medan kärnkraften snarare ifrågasätts på grund av att dess avfall är radioaktivt. Det betyder att en olycka på ett kärnkraftverk kan leda till att personalen kan komma till skada eller att ett område förorenas. De sker dock ytterst sällan. Eftersom kärnavfallet är radioaktivt kräver det även en helt annan hantering än hos andra typer av kraftverk. Men med rätt hantering och ordentlig säkerhet utgör kärnkraft och dess kärnavfall inget hot mot klimat och miljö. Samtidigt går utvecklingen inom kärntekniken snabbt framåt och den nya generationen av kärnkraftverk kommer att kunna ta tillvara på sitt kärnavfall genom att använda det som bränsle. Det skulle betyda att den främsta risken med kärnkraftverk till stor del går att lösa.